Adolphson & Falk: Sthlms Serenad

Av någon outgrundlig anledning är jag oerhört svag för Adolphson & Falk. Det är egentligen inte alls min typ av musik, men det finns något i hela konceptet som är så smittsamt. Två typiska ingenjörstyper från det tidiga 80-talet, kompletta med glasögon, nördiga kulspetspennor i bröstfickan och mängder med teknik-, och datorreferenser gör att de egentligen borde diskvalificeras från alla seriösa musikscener omedelbums.

Om det inte hade varit för den musik de faktiskt gjorde. Som var både snygg, smart och helt enkelt riktigt jädra bra. Så här års har vi väl alla ledsnat på rimorgien i "Mer Jul", och då är det bra att påminnas om att duon gjorde en hel del svenska syntklassiker när det begav sig. (Blinkar blå, Vidare, Bärande våg, 10010,...)

På deras första album återfinns den charmerande storstadshymnen "Sthlms Serenad" som är en genomsöt liten kärleksbagatell om den poppiga Cathrine och Motorcykel-Jonny. Jag kan faktiskt inte riktigt förklara det, men låten får mig alltid på ett så barnsligt och spralligt bra humör. Sången är sparsmakad med återhållsamt vemod, och texten är elegant rimmad - som de flesta av duons. Eller vad sägs om rimmen:

"Det hörs ett vrål ifrån tusen kubik,

men för Jonny själv är det ljuvlig musik"

eller

"Intill en port väntar Cathrine

med sin synt-pop och sin avmätta min"

Helt enkelt självlysande.

//P

Sthlms Serenad

Det hörs ett vrål ifrån tusen kubik,

men för Jonny själv är det ljuvlig musik,

som en frihetssång,

genom nattens trafik mot en soluppgång.

Intill en port väntar Cathrine

med sin synt-pop och sin avmätta min,

men hon tinar upp,

när Jonnys maskin vrålar ut sin sång,

att natten är lång

* i Stockholm,

i en Stockholmsserenad.

I Stockholm,

i en stockholmsserenad.

Och hon tar på sina softade glas,

för hon vet så väl hur Jonny ska tas.

Hon kan spela med

sin look och sin grace och sin säkerhet.

Och dom flyr bort mellan sovande hus,

över tysta torg, under stjärnornas ljus,

och dom hör på håll

storstadens brusande ljudlöshet,

och natten är het

* i Stockholm...

Det ryms en evighet innan hanarna gal,

innan Jonny står i sin datacentral

med sin "frihetssång",

och Cathrine är tillbaks vid sin portuppgång,

för natten är lång