Blue for two: Ships

Igår spelade Freddie Wadling i min stad. Och jag var inte där. Med anledning av detta tragiska sammanträffande ägnas detta inlägg en av hans bästa stunder. Freddie Wadling är enligt en god vän till mig "mannen som har sålt sitt utseende och köpt sin sångröst". Han har ett brokigt förflutet i den svenska musikmyllan: från punkbandet Liket Lever via Cortex och ett gästspel i Lädernunnan slog han sig så småningom ihop med synttrollkarlen Henryk Lipp och bildade duon Blue for Two. Bandet levererade en lång räcka suggestiva syntlandskap där Freddies röst skar genom texterna som en speedad yxa genom murkna urskogsstubbar. Sen kan hans musikaliska CV enkelt fylla resten av dagens bloggkvot, så vi hoppar den.

Tyvärr odlade han samtidigt framgångsrikt sitt hobbyprojekt: att sätta nytt svenskt rekord i knark och alkohol. Därav den tämligen utmärglade varelse ni ser på videon i nedanstående länk.

Låten Ships är från duons första skiva, och egentligen borde kanske inte texten platsa här. Men eftersom de låtar från plattan med betydligt vassare texter inte står att uppbringa i informationsfloden på nätet, får jag nöja mig med Ships. Och det är sannerligen inte fy skam det heller. Låten pumpar ett hissa-segel-komp med tramporgelsound och har ett fenomenalt långsamt sjösjukt sug.

Disney borde ha snott den till Pirates of the Caribbean-filmerna, men vad vet dom...

/P

Länk till video: http://www.youtube.com/watch?v=Jd_vKS0N4Ro&feature=related

Notera gärna att Sator gästar som komp, och en Titiyo på kör...