måndag 5 juli 2010

Rolling Stones: Ventilator Blues

Året är 1971. Platsen är franska rivieran. Rolling Stones har flytt från de engelska skatterna för att leva lite rock'n roll och spela in en platta i närheten av Nice. Keith hyrde en lyxvilla, och sommaren var varm. Riktigt jävla varm. Ryktena vill göra gällande att stenarna repade och spelade i källaren, medan flickvänner, jet-setare, hang-arounds och vanliga hederliga groupisar snortade för fullt på övervåningarna. Keith var under de här åren i ovanligt risigt skick - till och med efter hans måttstock - och livnärde sig mest på heroin. Förutsättningarna var med andra ord tämligen rock'n roll (i betydelsen galna).

Ganska oväntat blev resultatet av året på rivieran ett mästerverk. Dubbelskivan "Exile on Main Street" är stenarnas definitiva skiva. Här lyckas grabbarna visa både variation, inspiration och ett sjujädra ös. Dessutom slår de definitivt fast att bluesrocken kan bli hur oförskämt bra som helst, fast man kommer från fel kontinent. (Om nu någon fortfarande skulle råka tvivla på det 1971, då "Bluesbreakers" stod på höjden av sin karriär...)

På tredje sidan av dubbel-lp'n återfinns bluesrökaren "Ventilator blues". Det är den enda Stoneslåt som Mick Taylor fått låtskrivarcredit för, och förmodligen beror det på hans bluesriff som drar hela låten. Det är en riktigt skön, sugande blues med coolt piano och souligt blås.

Texten förvaltar arvet från träskmarkerna och bomullsfälten rätt väl:

"When your spine is cracking and your hands they shake
Heart is bursting and your butt's going to break
Woman's cussing, you can hear her scream
Feel like murder in the first degree"

Överlag cirkulerar texten kring hur överdjävligt allt är, och hur man i det läget behöver en ventil. Med tanke på stämningen i bandet, Keiths heroinintag och den tropiska värmen får man lite "Falling Down-vibbar" av låten:

"Ain't nobody slowing down no way,
Ev'rybody's stepping on their accelerator,
Don't matter where you are,
Ev'rybody's gonna need a ventilator.
When you're trapped and circled with no second chances"

Jag väljer låten till veckans blogginlägg eftersom jag starkt sympatiserar med nojjan man kan få i tropisk värme. Missförstå mig inte nu - jag vill inte dissa sommarsolen. Men nog fasiken tar värmen på tålamodet.

Hursom: lyss och njut till en riktigt bra blues, perfekt för heta sommarnätter.


//P


Ventilator Blues
When your spine is cracking and your hands, they shake,
Heart is bursting and you butt's gonna break.
Your woman's cussing, you can hear her scream,
You feel like murder in the first degree.
Ain't nobody slowing down no way,
Ev'rybody's stepping on their accelerator,
Don't matter where you are,
Ev'rybody's gonna need a ventilator.
When you're trapped and circled with no second chances,
Your code of living is your gun in hand.
We can't be browed by beating, we can't be cowed by words,
Messed by cheating, ain't gonna ever learn.
Ev'rybody walking 'round,
Ev'rybody trying to step on their Creator.
Don't matter where you are, ev'rybody, ev'rybody gonna
Need some kind of ventilator, some kind of ventilator.
What you gonna do about it, what you gonna do?
What you conna do about it, what you gonna do?
Gonna fight it, gonna fight it?

1 kommentar: