måndag 14 mars 2011

Big Fish: Nyårshambo

För inte alls länge sedan upptäckte jag att svensk folkmusik kan svänga. Visst hade jag tidigare hört "Jazz på svenska" och förundrats över synkoper och försöken att simulera kvartstoner på piano. Men det där gnälliga knätofsandet med nyckelharpa kunde väl ändå inte vara riktig musik...

Sen släpade kära hustrun med mig på en spelning med Sofia Karlsson. Och hon hade några musiker med sig. Och jösses vilka musiker: Roger Tallroth från Väsen på gitarr. Olle Linder på bas och percussion. Esbjörn Hazelius på diverse strängar. Jag måste erkänna att det svängde värre än det mesta. Den kvällen fick mig att omvärdera den svenska folkmusiken.

Och inse att den svenska folkmusiken har mycket gemensamt med den gamla söderbluesen: samma förkärlek för de blåare nyanserna i skalorna och harmonierna; samma gräsrotsperspektiv på musiken. Samma betoning på känslan över instrumentmärkesfetichism.

Till yttermera visso verkar de till och med dela lite av folkloren och mytologin: i bluesen handlar det om att sälja sin själ till djävulen vid korsvägen för den ultimata bluesen. I den svenska varianten säljer spelmännen sig till näcken för att få lära sig näckens polska och andra djävulska musikaliteter. Att musiken i sig är livsfarlig tycks etablissemanget på båda sidor atlanten varit överens om.

När folkmusiken är som bäst har den ett sug, och ett medryck som är - just djävulskt.

Jag är rätt svag för folkmusikinfluenser i rockmusiken. Tyvärr finns här en rätt fin gräns att balansera på; det är inte långt till Nordman-tramset. Men rätt utfört kan det bli ruskigt bra. Som till exempel hos Uppsalabandet "Big Fish".

De startade som industriband i slutet på 80-talet, men gled på nittiotalet mer in på en egensinnig experiment-hardcore-folkmusik-trall-metal med förkärlek för medeltida instrument.

De gjorde några fullängdare under första halvan av nittiontalet som inte riktigt går att få grepp om. Spretigt är bara förnamnet. Men guldkornen är verkligen självlysande. Som låten "Nyårshambo". Det är en obligatorisk nyårspartylåt i hambotakt, som blandar ett rock-ös med en suggestiv folkmusikunderton till en ljuvligt skälmsk undergångsdans.

Jag måste erkänna att jag är sanslöst svag för textens domedagsstämning som lyckas tecknas med en viss glimt i ögat. Som om sångaren vill säga: det är fullständigt kört, allt är åt helvete, men jag bjuder på en liten flört och en leende ändå.

Sånt går hem.

Bara själva refrängintrot: "Det verkar som det blivit nyår igen"
andas en uppfriskande distans till undergången som den förutspås i fortsättningen

"en stor del av vårt liv har gått, ett tu tre
och vi skall också tyna bort, ett tu tre
då finns det ingen tid att sörja"

Andra pärlor ur askhögen som utgör den dystopiska texten är:

"Jag vill till himmelen, men jag vill inte dö
Blir kvar i helvetet istället"

Eller varför inte låtens början:

"Och natten den är vild, och dagen den är svår
och ingenting finns däremellan"

Det är otroligt snyggt i sin blandning av vemod, undergång och nattsvart humor.
Till skumma toner och något som jag i alla fall tror är en hambotakt...

Spotify har inte fattat någonting, men på Youtube finns videon.
(Är den månne inspelad i källaren på Uplands nation?)

//P



Nyårshambo
Och natten den är vild, och dagen den är svår
och ingenting finns däremellan
Rädsla för imorgon, skam ifrån igår
och Satan skyfflar kol i källarn
Det stora är fördärvat, allting fint är litet
snart finns inte ens det lilla kvar
Ansiktet är grått och samvetet är slitet
varje dag är som den sista dan vi har

Det verkar som det blivit nyår igen
ett nytt år har gått till ända igen
och det som skett kan aldrig hända igen
nu skall den nya tiden börja
Det verkar som det blivit nyår igen
en stor del av vårt liv har gått, ett tu tre
och vi skall också tyna bort, ett tu tre
då finns det ingen tid att sörja

Jag vill till himmelen, men jag vill inte dö
Blir kvar i helvetet istället
Jag ger mig ut och letar upp en vacker mö
och väntar på den stora smällen
Ty ingenting kan gro på jorden, som den snurrar
vi förstår det både hon och jag
Raketer lyser upp i skyn och alla hurrar
nu begynner vår domedag

Det verkar som det blivit nyår igen
ett nytt år har gått till ända igen
och det som skett kan aldrig hända igen
nu skall den nya tiden börja
Det verkar som det blivit nyår igen
en stor del av vårt liv har gått, ett tu tre
och vi skall också tyna bort, ett tu tre
då finns det ingen tid att sörja